Fria vikter: tyngdlyftning

En kort presentation av vad tyngdlyftning är och fördelarna med att träna för tyngdlyftning.

Tyngdlyftning är en olympisk sport där man ska lyfta en skivstång från golvet upp på raka armar. Tyngdlyftning är i dagsläget uppdelat i två delgrenar: Ryck och Stöt (”snatch” och ”clean and jerk”).

I delgrenen Ryck går det ut på att lyfta stången från golvet direkt upp på raka armar i en obruten rörelse. I delgrenen Stöt är det tillåtet att först lyfta upp stången på axlarna/bröstet (en s.k. frivändning) för att sedan i en obruten rörelse ”stöta” upp stången på raka armar.

Bild från Eleiko Strength Coach steg 1. Klicka på bilden för mer info. Foto: Lisette Lindsjö

Tyngdlyftning är en relativt explosiv och teknisk sport, även om det ser ganska simpelt ut. Jag menar, hur svårt kan det vara? Det är ju bara att hiva upp skrotet på raka armar. Låter ju simpelt. Om du kikar närmare på sportens två delgrenar, eller ännu bättre testar själv, så kommer du dock upptäcka vilken fysisk krävande sport det ändå är. Det ställer höga krav på rörlighet, balans, stabilitet, koordination och styrka. Hela kroppen är med i matchen.

Jag säger att det är en explosiv sport, men det är en sanning med viss modifikation. Skivstången rör sig inte särdeles snabbt så när nördiga biomekaniker viftar med sina tabeller och skakar på huvudet så får man le lite ödmjukt, ge dom en godis och klappa dom på huvudet. För visst, det är så att ju tyngre motstånd desto långsammare går det, och det du vinner i hastighet förlorar du i styrka och allt det där. Jag vill dock hävda att det finns moment i rörelserna som är av explosiv karaktär. Strävan efter att ”explodera”, eller strävan att ”kasta” skivstången uppåt anser jag borde räcka. Det är som sagt bara att prova själv. (Tyngdlyftare är spänstiga ska du veta.)

Foto: Lisette Lindsjö, Olympic Lifting School.

På grund av de många fysiska kraven som ställs på tyngdlyftning så använder många andra idrottare tyngdlyftning som sin form av styrketräning. Det behövs inte mycket utrustning, och du behöver egentligen inte göra så mycket olika invecklade övningskombinationer för att få en önskad respons. Det är dock en ganska teknisk sport som sagt, och det sker i princip ingen riktig styrkemässig träning förrän vikterna motsvarar minst din kroppsvikt. Det är alltså bra om idrottarna lär sig tyngdlyftning ganska tidigt (redan före puberteten) för att kunna dra verklig nytta av det. För motionären är det dock aldrig försent. Själv är jag 37 år och började med just tyngdlyftning för bara ett par år sedan.

 


Se dokumentär från Internationella Tyngdlyftningsförbundet.